Under 2:a världskriget förlades Luftbevakning i Kåikul
ca 1941-1945

Läs mer om Luftbevakningen i Kåikulboken
Mer bilder

 

Unga män och kvinnor från hela Sverige inkallades för att bevaka luftrummet. Ett tiotal förlades i Kåikul by. Män och kvinnor i uniform blev vanlig syn. 


Vaktkurar fanns vid infarten till Förläggningen på skolan.

Att vara beväpnad och spana efter fienden blev en verklighet för barnen i byn. Det berättas om luftbevakarnas goda förhållande till barnen. De fick kanske bli surrogat för de egna barnen när man låg förlagd långt från hemmet.

Knabben syns i bakgrunden

 

 

 


Ett Tivoli slog även upp sitt tält nära Förläggningen. Där, berättar Siv,
fick hon tillsammans med andra barn i byn, åse det stora undret
när glass tillverkades. De fick dessutom smaka en liten klick var.
En oförglömlig upplevelse för en som var barn i Kåikul by i början av 40-talet!

 


F.v. Charles, Kjell, Siv, Elvy, Villy, Filip.


På trappan syns Erik Mickelsson,
  nedanför står Lars Mattson

På skolans tak byggdes ett bevakningstorn,
från vilket luftrummet hölls under uppsikt.

Luftbevakningstiden blev en stor uppsving för byn. Det var en allvarlig tid med dessa soldater, mörkläggning och oro för de som inkallats till ”Någonstans i Sverige”. Men alla dessa nya ungdomar innebar även nya kontakter, moderna influenser från andra orter, dans, revyer, men också kärlek och flirt. Två caféer fanns i byn. 
Ett hos grannen Frida Mickelsson och
 ett hos Selma Larsson, Västigårn.

Syndikalisterna var mycket aktiva med 
revyer och spex.  Kåikulvisan