|
”Ekke Rauki – (Mikkel Andersson Auna
1789-1851),
såg på Skierresuolo -Riprisholmen, en liten myrholme i närheten av Skapek,
en förfärligt stor orm. Det var på skaren om våren. Ormen som nyss
hade bytt skinn var mycket vackert tecknad i bjärta färger. Ormen reste
sig på stjärten och var då lika lång som en lång karl. Ekke blev så
rädd att han genast vände. Han fruktade att ormen skulle komma efter
honom. När Ekke kom på Luovosvägen, stannade han. Som han hade en Aksjo
i bältet tog han den och textade i en tall och högg där tecken så att
ormen inte skulle kunna komma förbi där. I min (Knabb-Mikas) ungdom
syntes tecknet i tallen, men ej nu”. |
|