Ordlista på kåikulbondska

Hemmagjord uttalsregel: tecknet  betyder att man ska "trycka" där. Jmf svenskans "bastu". Det skulle med denna regel skrivas: ba'stu. Medan bastuba skulle skrivas: bas-tuuba. Gevär skrivas: dje'väär. Potatis skrivas: po-ta'tis. Rotfrukt: root-fru'kt. Ruttna: rutt'na. Bero: be-ro' (el. be'roo)

Viktigt: När bokstaven " o" skrivs i den bondska uttalslistan, ska "o" uttalas som "o" och inte som "å".

jag   jög'
du   diou'
vi   ve'
han   hånn
hon   ho'
de   domm
det   he'
ni   i'
jag är   jö'  djer
han var   hånn väär
hon har varit   ho' hä' vuu'ri
Före namn sätts ofta han eller hon in:
han = hånn               hon = ho'
han =  'ånn ( 'n)        hon = na' ( 'a )
  åt honom =  att' n
åt henne  =  att-na'      
Det var Oskar He vär  'ånn  Oskar ( He vär'n Oskar )
Det var Ella. He vär na'  Ella  (He vär-a'  Ella )
Var det Ella? Väre ho Ella?
Var det Oskar? Väre-ånn Oskar?
En/ett (på dialekt: i/in) säges före substantiv. Det kan samtidigt beteckna han/hon. ”I” står framför femininum (honkön) och ”In” står framför maskulinum (hankön).
Märk även förändring av vokal-ljud!
Visas med t ex  (ao)
bod (ao) i  ba'od
ko (ao) i  ka'o (hon)
kvinna   i  kuu'no (hon
flicka   i  flick I (hon)
käring   i  tjää'ling (hon)
gubbe   in gobb'(han)
tjur   in  tji'or (han)
pojke   in pojk  (han)
bagge   in becker (han
unge   in ång
barn   i barn
får   i faar
kalv (å) in kålv
bord (ao) i ba'ol
stol (ao) in stao'l
ord (ao) i ao'l
platta (ä) i plätt
tavla (ä) i täv 'l
huvud (io) i hio'd
kniv (öj) in knöjv
kam (ää) in kääp
lamm (ää) i läp
knut (io) in knio't
lagård/fähus   i fio's
plog (au) in plaug
stund   i st ååt
sko (ao) in skao'
gris in gröj s       (ö-et drar sig mot "u")
sjö   i tresk
svidare (liten knott)   i svu' ido
lingon   i ling -beer
kork (u) spetsigt u in kurk
småfisk   in stein-by'ting
kallkälla   i kål-tjiil
brunn   i tjii-l
hjortron   i snå 'ter
liten gädda   i djädd-snööl
fjantig   haam'ig
rätt åt....   tjjönnligt
ge det till honom   dji ne att'n
åt honom   att'n
stollig & knasig   gio'dat
ligga tillsammans   ligg i la  (ligg i lää)
från   börti
viljelös person   me'sak
potatis   pe'ren
bortåt   is'at
mycket   mitji
hår (et)   härna
ordet   ao'le (tjockt l )
kalv   pruck
får   dicki-della
lavskrika   rio 'd-oll
get   djej t
hem   hejm
tjäderhöna   ro 'ja
skratta   skrätt
draget (fisk)   drä'ge
dragit (å) dråå'gat
magen (å) mååg 'an
stor (ao) schta'or
lång (ää) lääk
damm (ää) dääpe
lamm (ää) lääp
blöt   blio't
kuta   kio't
ingenting   äå'sot
hö/höet   hoj'e
gammalt gräs-förna   förnna
kattuggla   kätt-öggel
klåfingrig/förarglig   kätt-ögg-la
ont   illt
verka   ri 'o
den där (han)   hån ' dena
den där (hon)   hon ' dena
han här   håk ' ena
hon här   hok ' ena
så där   si söd 'en
bröst   tjickan
läppar   slöi 'pan
liten unge   klepp
unge (negativt)   klepp - skåll
skalle   skå'åll
hår   haar'e
halsen   hårsch'n
öga   ö'ge
ögon   ö'ga
öra   oj're
öron   oj'ren
galen/tokig   gär'n
björken   bjär'ka
tokas/skoja   gärn'es
  s-tjörn'
krita   klöjta
duktig   schlöggli
muskelstel   li 'min
dum i huvudet   bli 'ot -skåll (blöt-skalle),
björn   bjärn
måste /nödgas   nö 'ges
träkista avlång (oval)   vack 'en
lättirriterad   gnö'go
tallen   tåll'n
granen   gre'na
var   goor
grinig person (mycket)   goor-ox
gyttja   djörja
driva med ngn.   spetäck 'el
misshandla, hantera   hant 'eer
menstruation   mon 'ta
skakas   lo 'kas
grimasera   s-tjäggles
  s-tjörn
dagdrivare   dal 'kus
vart..   vorscb..
hindra   heftes
norrsken   låt 'er-stje 'ne  (låt 'e -stjö ' ne)
aldrig   åll'ri
jättestor   bola-schtao r
stirra, glo   gååna (gaana),  (gla 'o)
spöke, väsen   bio 'a
insekter med hårt skal   skorv / (uttalas ej med å)
skal   floos
potatisskal   per-floos 'e
krångla   gorm
svamla   gorm
muskelvärk (ofärdig)   fåliit, limin
tokig   gärn  (taoka)
i vägen (ej utför)   iot-föör'
mag-vett   må'ga-hao'
vidga, hålla ut   bresa
elak. motbjudande   öggli
benen   skånkan
tummen   tåå'mas'n
peka finger   pejk-föngran
långfingret   läk-föngre
ringfingret   röng-föngre
1-10   ejn, tvoo, truj, fiir, fem, six, sji'o, ått. nii, tii'.
18   ari'tan
krona   krao 'n
hässjestången   heschi'-stä'ka
örsprång   ojr-stöök 'en
nackspärr   hårsch-knärra
ihjäl   i'hööl
bibeln   bib'la
skaka   loo 'kas
ful   lejd
spindel   kätt-krao t
full i fan, spydig   ill-spi 'ko
tafatt (oskicklig i händer)   klåmmer-hent
fötter   spädd 'en, fött ren
fingrar   klome 'tren - el. föng 'ren
darrhänt   skäger-hent
skata   s-tjöö'r
skära (redskap)   s-tjöö'ro
skidor   änd'ran
åka skidor   renn ve' änd'ran
med er..   ve'  i'
läckert (sällan äten rätt)   far-kont'
vrå   (v) ra-o
hund   h-jönd (h uttalas)
tik   snabba
gnutta   i grio 't
entita (talltita)   dji-it
allm. småfågel   Sissi-sää  (tjippi-tjää)
talgoxe   Si-si't'n
orrhöna   örra
ful   lejd
ful kvinna   lejd-örra
näsvis/nyfiken kvinna   snajp'ika
småaktig kvinna   skörr 'a
gris   gröjs
det snöar   he ' schnö-öd
surra   ljood 'a
snurrar i skallen   ljood'a inni' schkåll'n
gno på   jood 'a  i'paa'
vem var det?   vom vär he?
menar du det   haaa !
menar du det   mein do he !
österut   ost'et
västerut   vest 'et
norrut   nåå'ret
söderut   söö'ret
ej mört bröd   spjee 'kat
naglar   bla-nägg 'len
blå   bla
rallarros   almöök
abborre   åå'barn
nåja/ jaja   nå -nå
ensam (alena)   allén
inte   ånt '
mjölk   mjölk'a
arg   vrång
kallkällan   kål-tjii 'la
skohöet   sko-hoj 'e
hu - usch!   hio ' va-lii 'gen
elden   ii'l'n
eldstaden   iil-stään
uppskatta   esto 'mee 'r
äsch   hasch
baklänges   bäk lan 'djes
flina   fleeta ( flui'n)
visa tänderna (även le)   flee’ ta ve tenn'ren
ko-mage (delar)   vää 'pa   o  vöö'lone ev. vom ... tarmar
det har bulnat   he hä ' burn'e-se
sk-rika, skråla   schkwa-al
kotte   i tjägg el
korsnäbb   tjäggel-rui 'va (rivare)
filmjölk   tjåkk-mjålka
"bryta"  (bröd i mjölk/fil)   brota-ne 'di (bryta)
svamla   wall'er
flina   flöjn
ränner omkring   reijk
isigt /halt   glönga
slösaktig   skri'op
skaka   look'a
gråkallt   graa-kållt
väglag   fö'ör
bra väglag   gaod-före
reda ut   grej d
oredigt   ao'grej'dat
månde (?)   hort'
frossbrytning   hurr'ves
stenrös   hoschter
hår   häma
luggas   härn'es
halsbränna   hårsch-bränna
blindstyre   blönd-stöjr
koka   kaok
koka över   kaok ivi
kallväder väglag   kål-gneda-före
knöl (på marken)   knixt
kvamna   kvää'men
krypa   mååsa
kläpp inuti skälla   kleppen
pendel   klepp
lodet   lao'de
besman   bismå'le
liten blötmyr   tao'
tumla   tåmmel
potatisknoppar   peer-knåppen
varandra   vorän'der
fånig (fjantig)   haa'mig
följa   fåål'i
gråta   djinnes
bredvid henne   aat'ina
bredvid honom   a’tuj'en
bredvid honom   aat'in
skära sig   miskes
surna (stadie 1)   bettnes
surna (stadie 2)   surn'
viskas   wiss'kese
städa undan   rust omm (ej å)
foderbord   fodder-bao'le
stängt   skut'i för
hö/ hettvatten   dojd'a
smått från höet   hoj-rensche
springa   schprääk (s  före konsonant uttalas  sch)
skratta   schkrätt
stor (ao) schta'or
skråla   schkraal
klia sig   schkööl  se'
läppar   schlöi 'pan
skalle   schkåll
duktig   schlöggli
bröd i mjölk   schmola-ne 'di (smula)
kasta   schnöör
slarvig, trasa   schlarva
trasa   schlöm'ra
rynkig   schkrö'no
svacka   schweeg
ostädat   schwos'kat
en sorts färskost (av kokt färsk mjölk)

Renmisu: Man kokade den färska
mjölken till en sorts färskost, med hjälp
av  löpmage.
  mi 'su (n)